Jag blev engagerad i Klimatfrågan när mitt första barn föddes 2011. Det började med ekologisk mat men ju mer jag läste på, desto mer förstod jag omfattningen av hur våra utsläpp påverkade planeten.
Jag hade då inte flugit på några år men bestämde mig snabbt för att aldrig mer flyga igen. Utsläppen för en flygresa var totalt ohållbara.
Vid denna period fanns inte nätverk som t.ex Vi håller oss på jorden och jag kände mig mycket ensam i min oro över klimatkrisen.
Tack och lov så går det framåt och nu finns det många nätverk där man tillsammans kan påverka både det stora och det lilla. Allt räknas MEN jag tror också på tydlighet i allvaret. Att sopsortera är bra men det räcker inte. Vi behöver ställa om, och det nu. Både vi som privatpersoner men också samhället i stort. Det behövs både en systemförändring och personförändring. Jag tror absolut vi kan klara detta om alla skär ner sina utsläpp till 1-2 ton koldioxid per år, men samhället måste också sluta prioritera fossilindustrin och möjliggöra ett fossilfritt liv.
Att hålla mig på jorden är den absolut enklaste anpassningen jag gjort! Jag ser det överhuvudtaget inte som en uppoffring – tvärtom! Det var en lättnad att gå ut med beslutet och att varje dag känna att man tar ansvar tillsammans med andra!
Att resa är fantastiskt och det är förlegat att det ska vara förknippat med att flyga. Dock vill jag slå ett slag för Sverige; här finns så mycket att uppleva! Framför allt vår underbara natur.
Jag känner mig stolt över att vara en del i Vi håller oss på jorden.
Carolina Frödin
Lärare, Karlstad