Lisa-Marie Andersson

Lisa-Marie Andersson, lärare, Uppsala
Oktober 2020

Lisa-Marie Andersson
Lisa-Marie Andersson

2011 flög jag till London för en utbytestermin. Fruktansvärd flygresa där vi hamnade i en riktigt hemsk luftficka. Folk skrek i panik det kändes som vi skulle störta. Jag kom fram, studerade 6 månader. Men vägrade att ta flyget tillbaka till Sverige. Tog tåg, färja, buss hem. Det var då jag lärde mig att det finns andra sätt att resa. 2011 var sista gången jag flög. Några år senare åkte jag och min sambo Irland runt med buss. För mig är det viktigt att visa våra tre barn andra mer hållbara former för resande. En tur till skogen med lådcykeln. En tågresa till morfar eller vännerna i en annan stad. Resandet får ta tid. Det är ok. Vi hittar på saker under tiden. Ljudbok, disco och olika lekar. Vi har i sommar trampat oss runt Uppsala med vår lådcykel. Vi har badat, varit kulturella på museer, ätit gott på restaurang och besökt kompisar. Två bebisar och en blivande 5 åring får plats i lådcykeln. Funkar utmärkt. Vi har aktivt valt bort bil. Flyg lockar inte. Vi har det väldigt gott precis så vi har det. Är så tacksam över att bo i en stad som är relativt cykelvänlig. Vi är flera barnfamiljer i området där vi bor som kommit på grejen med lådcykeln. Hurra för det!