Viktor Jonsson

Foto på Viktor Jonsson
Viktor Jonsson

Av Viktor Jonsson, 10 januari 2020
Jag räknade på det och kom fram till att jag varit miljöaktivist i 28 år nu, ungefär sen Riokonferensen i början av 90-talet. Då var jag aktiv i Fältbiologerna. En dag 1994 när jag kom in på kansliet i Göteborg satt en kille och en tjej på golvet och drog upp riktlinjerna för en nationell klimatkampanj. Jag visste knappt vad växthuseffekten var för något, men hakade på och producerade en bok om klimatförändringar. Jag hann med att arrangera otaliga energikurser och läger, delta i en die-in på Världsbankens årsmöte i Madrid, blockerade gator i Edinburgh (där jag satt arresterad) och badade jordkulebastu på Ecotopia.

Sen dess har jag hunnit plugga juridik, få barn, sålt ekologiska kläder, odlat ekotomater, tvinga barn att delta i klimatprotester, kört cykeltaxi i Göteborg och sen 6 år producerat ekorättvis hudvård. Jo, jag uppfinner även ett påfyllningssystem för butiker som gör alla plastförpackningar onödiga och har designat ett billigt extremklimathus. Jag väntar fortfarande på det stora genombrottet (och att kapital satsas i små ekoföretag)!

Men i väntan på det så försöker jag göra något för att vi ska motverka den kommande planetära klimatkollapsen. Jag är helt övertygad om att vi med massiv omlokalisering av resurser och ny smart demokrati, ekonomi och teknik snabbt kan rädda planeten från massutrotning. Om inte, så kan vi alla vara döda om 50 år.

Under tiden försöker jag även ha roligt. Sen i våras har jag träffat så många underbara engagerade människor i alla åldrar. Det började med att jag fick höra om Henrik som klimatstrejkade utanför kommunhuset i Bollebygd. Jag besökte honom ett par gånger för jag kände att jag behövde lufta klimatkrisen med någon som insett allvaret. Det var han som tipsade mig om att jag kunde delta i nystartade Extinction Rebellions trevliga olagliga aktiviteter i Göteborg. Sen dess har jag gått sorgemarsch för alla arter som utrotas, blockerat gator i Malmö och kolkraftverk i Berlin och nu senast efter jul dött 4 gånger i Göteborg i protest för klimaträttvisa i solidaritet med de som drabbas hårdast i världen.

De senaste månaderna har jag imponerats av kraften i Flygfrittkampanjen. Jag gick på ett mycket bra föredrag som Maja höll i våras i Mölndal. Det som jag imponerades mest av var att hon lyckats engagera sin pappa som är gammal Porscheförsäljare. Föräldrarna är oftast de svåraste.

Skämt åsido så har kampanjen med all säkerhet bidragit till att minska flygandet med uppåt 10 procent i Sverige. Maja har intervjuats och debatterat i TV både i Sverige och flera andra länder. Och att kampanjen nu på ett år startats i 10-talet länder och utan avsikt bidragit till att nya ord uppstått (flygskam), det är så imponerande!

Den positiva kraften i att gå före som gott exempel är stark. Och att utmana sina medvetna medmänniskor med frågan ”Är du villig att lova att inte flyga om vi tillsammans är hundra tusen som gör samma sak?”. Det är att blotta skammen som jag tror många av oss har inom oss och erbjuda ett alternativ som kan göra skillnad. Det är en lågaffektiv massprotest som vi ser effekterna av i stora delar av världen trots att vi bara nått upp till femton tusen deltagare.

Därför har jag börjat engagera mig i Vi som håller oss på Jorden (vi är faktiskt 202 personer bara i Aktiva-gruppen på Facebook)! Jag har delat på Facebook, fick nästan med en känd svensk ståuppkomiker som frontfigur, har delat ut tusen Flygfritt 2020-blad i Västergötland och har börjat prata med några av dem jag träffar. Att vara positiv gör det lättare att nå fram och det känns som de flesta är medvetna om vad det handlar om. Nästa steg är handling.

Viktor Jonsson,
Kinna