Att välja bort flyget kan kännas som en stor uppoffring och många funderingar brukar dyka upp kring nyttan med det. Här besvarar vi de 27 vanligaste. För referenser, se här. Utförligare svar hittar du i Flygpratarguiden. Om du har fler frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss på info@vihallerosspajorden.se
1. Utsläppen från flyget är ju så små?
Flyget står för 3,5 procent av de totala utsläppen. Det kan låta lite, men anledningen till att andelen inte är högre är att så få människor i världen flyger. 80 procent av världens befolkning har aldrig flugit, och bara 2-4 procent flyger utomlands under ett år. För oss svenskar står flyget för en betydligt större del av utsläppen. 2017 släppte vårt flygresande ut hela 10 miljoner ton växthusgaser, vilket är lika mycket som hela personbilstrafiken, och stod för hela 13,6 procent av våra utsläpp.
Vi behöver minska våra utsläpp till högst 2,1 ton per person och år till 2030 och till ett ton senast 2050 (helst nu). En tur och returresa till Kanarieöarna släpper ut 1,1 ton växthusgaser, en resa till Thailand släpper ut 2,2 ton och en resa till Nya Zeeland hela 4,5 ton (enligt flightemissionmap.org). En enda flygsemester kan alltså förbruka hela vår årliga koldioxidbudget och lämnar inget utrymme kvar för sådant vi faktiskt måste göra, som att äta och bo någonstans. Om alla i världen skulle unna sig en årlig Thailandsresa skulle de totala utsläppen (alltså inte bara flygets utsläpp) globalt öka med nära 30 procent. Många flyger dessutom betydligt mer än så och det är inte ovanligt att flyget står för hälften av ens individuella utsläpp eller mer. Vilken utsläppskälla som är störst för den enskilde individen varierar förstås från person till person. Du kan räkna ut hur dina egna utsläpp är fördelade genom exempelvis Svalnas app eller klimatkontot.se
2. Jag flyger så sällan
De flesta känner någon som flyger betydligt mer än vad de själva gör. Då är det lätt att få uppfattningen att ett par årliga flygresor innebär att flyga sällan. Men faktum är att om du flyger två gånger per år flyger du dubbelt så ofta som genomsnittssvensken. Vi svenskar flyger i genomsnitt en gång per år – och det är fem gånger mer än världsgenomsnittet. Bara 2-4 procent av världens befolkning flyger utomlands under ett år och 80 procent av alla människor i världen har aldrig flugit. Sett ur det perspektivet kan alla som någonsin suttit i ett flygplan betrakta sig som storflygare. Läs mer i intervjun “Att flyga är en elitaktivitet” med professor Stefan Gössling.
3. Borde vi inte ta itu med Kina istället?
Det är lätt att känna att utsläppen från flyget är obetydliga när det finns så många saker som är värre, som Kina, stålindustrin eller klädindustrin. Men det räcker inte att ta itu med den utsläppskälla som är värst – vi måste minska alla utsläpp. Dessutom är anledningen till att flyget inte är den största utsläppskällan ur ett globalt perspektiv att så få människor i världen flyger (se punkt 1). För den som flyger är flyget ofta den enskilt största utsläppskällan, alltså värst.
Att Kina är det land som har högst utsläpp beror på att de har en enorm produktion av varor som sedan konsumeras även av människor i andra länder och på att de har en så stor befolkning. Ser man till individuella utsläpp har Kinas genomsnittlige medborgare fortfarande något lägre utsläpp än den genomsnittlige svensken. Varför skulle vi ha rätt att ha högre utsläpp bara för att vi är så få? Att jämföra vilket land som är värst är dock inte relevant eftersom utsläppen är väldigt ojämnt fördelade även inom länder. Det är de tio rikaste procenten av världens befolkning som är de värsta utsläpparna. De står för nära hälften av de totala utsläppen, medan världens fattigaste hälft bara står för tio procent av utsläppen. Vilka tillhör då de tio rikaste procenten av världens befolkning? Jo, alla som tjänar mer än ca 29 000 kronor i månaden. Medellönen i Sverige är 36 100 kronor.
Vi svenskar släpper i genomsnitt ut nio ton växthusgaser per år (många betydligt mer än så). Om alla i världen levde som den genomsnittlige svensken skulle vi inte ha en chans att rädda klimatet. Att det finns de som har ännu högre utsläpp än oss spelar ingen roll. Det som är relevant är vad som skulle hända om alla levde som en själv. Det kan man ta reda på genom att räkna ut sina egna utsläpp genom exempelvis klimatkontot.se eller i Svalnas app.
4. Spelar det verkligen någon roll vad jag gör?
Känner du att det inte spelar någon roll vad du gör? Det är en förståelig känsla, men att säga att det inte gör någon skillnad vad man gör som enskild individ är som att säga att det inte är någon mening att rösta. En enskild röst gör inte så stor skillnad, men sammantaget är rösterna helt avgörande. Självklart behövs kraftfulla politiska åtgärder om vi ska lyckas rädda klimatet. Men en sådan politik kommer inte att uppstå av sig själv. Kunskapen om klimatkrisens allvar har funnits under lång tid, ändå fortsätter politikerna att fatta beslut som går rakt emot vad vetenskapen säger. Om vi ska ha en chans att få till de politiska förändringar som krävs i tid behöver fler individer vakna upp och inse att vi måste ställa om vår livsstil.
Att avstå från att flyga är en av de allra viktigaste sakerna man som enskild individ kan göra för klimatet (se punkt 1). Varje ton utsläpp och varje tiondels grad minskad uppvärmning har stor betydelse för konsekvenserna, men den allra största effekten ligger i hur det här beslutet påverkar omgivningen. Om du avstår från att flyga ökar chansen att dina vänner gör likadant. Detsamma gäller det motsatta scenariot – om du fortsätter att flyga ökar risken att dina vänner också gör det.
Före pandemin pågick en intensiv flygdebatt här i Sverige under några år, och vårt utrikesflygande minskade med 5-10 procent mellan 2017 och 2019, efter att tidigare ha ökat med cirka 3 procent årligen. Att vårt flygresande minskade bidrog till att flygdebatten även spred sig till många andra länder, och flygbranschorganisationen IATA:s chef beskrev “flygskamsrörelsen” som det allvarligaste hotet mot flygindustrin i Europa. Forskning visar att en 25-procentig minoritet kan påverka majoritetens ståndpunkt och förändra samhället. Vi måste sluta ha så låga tankar om varandra och vi måste sluta vänta på att någon annan ska börja. Börjar du själv så följer fler efter! Till slut förhoppningsvis även politikerna.
5. Det räcker väl inte att avstå från att flyga?
Nej, självklart räcker det inte. Men att det inte är tillräckligt betyder inte att vi kan fortsätta med det. Vi behöver ta itu med alla våra utsläpp. Helst borde vi inte släppa ut ett enda gram koldioxid till. Ingen enskild utsläppskälla vore tillräcklig att eliminera om vi ska lyckas rädda klimatet (se punkt 3). Att avstå från att flyga är en av de allra viktigaste sakerna man som enskild individ kan göra för att minska sin egen klimatpåverkan (se punkt 1). Det är även en av de allra sista sakerna många är beredda att göra för att rädda klimatet, och har man väl accepterat det ohållbara i att flyga verkar man även bli mer benägen att göra andra livsstilsförändringar och kämpa för klimatet på andra sätt. Att avstå från att flyga blir alltså ett tydligt ställningstagande som engagerar både en själv och omgivningen (se punkt 4).
6. Det är en för stor uppoffring att avstå från att flyga
Många känner att det är en stor uppoffring att avstå från att flyga, vilket är fullt förståeligt. Men om man tycker att uppoffringen är för stor beror på om man insett hur akut klimatkrisen är och hur stor skillnad man gör genom att avstå från att flyga. Vår erfarenhet är att de flesta tycker att det känns svårast innan beslutet väl är fattat, men att de när de väl bestämt sig tycker att det går över förväntan. Fokus hamnar på hur stor skillnad man gör och många inser att det går att göra väldigt mycket roligt utan att flyga. Om man slutar se flyget som ett alternativ känns det inte längre som en stor uppoffring att avstå från det. Vi går till exempel inte runt och grämer oss över att inte kunna resa till månen, eftersom det inte är ett realistiskt alternativ. Om vi ska lyckas rädda klimatet måste vi sluta fokusera på vad vi vill göra och istället se till vad som är möjligt. De flesta av oss avstår från många saker som vi inte har råd att göra, och de som ändå väljer att leva över sina ekonomiska tillgångar ger upphov till förvåning. Den som någon gång har tittat på programmet ”Lyxfällan” har sannolikt förundrats över hur det är möjligt att spendera långt mer pengar varje månad än man får in. Men att leva över sina tillgångar är faktiskt precis det de allra flesta gör när det kommer till vad planeten klarar av. Den genomsnittlige svensken lever som om vi hade fyra jordklot. Vill vi fortsätta att ha en planet att leva på har vi inte råd att flyga. Ur ett globalt perspektiv har de allra flesta inte heller ekonomiska möjligheter att flyga. Det är de fattigaste som kommer att drabbas först av att vi har råd (ekonomiskt) att göra det. Om vi inte offrar vårt flygresande kommer de istället att få offra sina liv.
7. Jag är en obotlig egoist
Väldigt få människor är renodlade egoister. Snarare vill de flesta väl – anledningen till att mänskligheten blivit så framgångsrik att vi är sociala, vänliga och empatiska varelser som tar hand om våra svaga och hjälper varandra. Du gör sannolikt många osjälviska saker för människor i din närhet. Kanske försöker du intala dig att du är en egoist eftersom det känns överväldigande att ta ansvar för klimatet? Dessutom, även om du vore en obotlig egoist så kommer även du själv att drabbas av klimatkrisen. Är du mån om dig själv bör du göra allt i din makt för att minska utsläppen nu genast.
8. Är det inte väldigt radikalt att avstå från att flyga?
Att avstå från att flyga kan framstå som radikalt, eftersom flygnormen fortfarande är stark, åtminstone i vissa kretsar (detta håller dock på att förändras). Men det är inte radikalt, det är att lita på vetenskapen. Vi borde inte släppa ut ett enda gram koldioxid till i atmosfären om det går att undvika. Alltså är det snarare extremt att fortsätta flyga i rådande läge. Om man får en svår sjukdomsdiagnos och blir ordinerad medicinering skulle de flesta inte välja att avstå från den, eller att bara ta en halv dos, med motiveringen att det annars blir för radikalt. Det är snarare så att det är långt ifrån tillräckligt att bara avstå från att flyga. Vi behöver göra mycket större förändringar än så om vi ska lyckas begränsa uppvärmningen till en hanterbar nivå.
9. Jag har hört experter säga att det går att fortsätta flyga
Det är lätt att bli förvirrad av alla motstridiga budskap vi ständigt nås av. Det är förstås viktigt att fundera över vem som säger vad. Att människor som arbetar inom flygbranschen hävdar att vi kan fortsätta flyga bör förstås tas med en rejäl nypa salt. Men det händer även att klimatexperter uttalar sig på ett sätt som kan få en att tro att det går bra att fortsätta flyga ”lite grann”. Här är det viktigt att komma ihåg att forskarnas uppgift inte är att bilda opinion, och att de tittar på just deras forskningsområde som en isolerad fråga. De som forskar om flyget räknar exempelvis på hur mycket utsläppen från flyget behöver minska globalt, och har med i beräkningarna att alla andra utsläppskällor också ska minska i samma relativa utsträckning. De tar heller inga etiska hänsyn. Att det till exempel är djupt orättvist att rika människor ska fortsätta flyga på semester, när fattiga människor som aldrig någonsin flugit redan idag dör till följd av klimatkrisen är ett sådant exempel. Även många politiker menar att vi kan fortsätta flyga. Många har väldigt stort förtroende för politiker, men det är viktigt att komma ihåg att även de är vanliga människor, som har samma sorts försvarsmekanismer som alla andra. De flesta politiker är inte klimatexperter. Många av dem vet inte mer om klimatet än gemene man (även om de förstås borde ta ansvar och läsa på).
10. Jag gör så mycket annat för klimatet
Många tänker att det finns utrymme för enstaka flygresor, så länge man gör andra bra saker för miljön, som att äta vegetariskt, handla second hand eller ta cykeln till jobbet. Problemet är att även om man gör alla dessa saker och mer därtill finns ändå inget utrymme för flygresor. Bara genom att vara en del av det svenska samhället ger man upphov till ett par ton koldioxidutsläpp per år. Vi måste också äta, och bo någonstans, och bara genom att göra det har vi fyllt vår koldioxidkvot (se punkt 1).
Det är också så att de saker de flesta faktiskt gör för miljön har en marginell betydelse beträffande klimatet. Genom att sopsortera noggrant kan man exempelvis minska sina utsläpp med 0,2 ton koldioxidekvivalenter per år och genom att avstå från att köpa vatten i plastflaska sparar man in 0,16 kg koldioxidekvivalenter. Det innebär att en enda Thailandsresa (en sådan släpper ut 2,2 ton koldioxidekvivalenter enligt flightemissionmap.org) tar ut effekten av 11 års sopsortering eller att avstå från att köpa 13 750 flaskor vatten.
Känslan av att det går att “kompensera” för sina flygresor är vanlig. Forskning visar att vi hanterar vår miljöpåverkan på samma sätt som vi hanterar sociala situationer. Ett felsteg i sociala situationer kan uppvägas genom att vi ber om ursäkt, eller säger något snällt. På samma sätt vill vi gärna kompensera ett dåligt miljöbeteende med ett bra. Vi ser det alltså som att det går att göra ett snitt av våra handlingar istället för att lägga ihop dem. Därför tänker vi exempelvis att det är okej att flyga utomlands på semester om vi cyklar till jobbet. Ett bra tips är att undersöka sina egna utsläpp. De flesta har inte gjort det och för många blir det en rejäl ögonöppnare. Det finns många olika verktyg för detta, bland annat Svalnas app och klimatkontot.se.
11. Jag flyger i alla fall inte inrikes / Jag stannar borta länge när jag reser
Att undvika flyget för kortare resor eller stanna borta länge när man reser ger en känsla av att inte flyga “i onödan”, och att man får “större valuta” för utsläppen. Men även om tanken är god ger en flygresa mellan Sverige och New York lika stora utsläpp oavsett om man stannar två nätter eller två månader. Klimatet tar inte hänsyn till hur värdefull ens resa är. Även om det förstås är väldigt onödigt att flyga mellan Göteborg och Stockholm, eftersom det på den sträckan finns utmärkta tågförbindelser, har en flygresa mellan dessa orter betydligt lägre utsläpp än en flygresa mellan Göteborg och Italien (106 kg vs. 469 kg enligt klimatsmartsemester.se).
12. Kan jag flyga om jag klimatkompenserar?
Tyvärr är det inte tillräckligt i det akuta läge vi befinner oss i – vi borde inte släppa ut ett enda gram växthusgaser till. Att det går att stödja olika typer av projekt som kan ta upp en del av utsläppen är förstås bra, men det är ju väldigt onödigt att sedan förstöra den effekten genom att flyga. Vi borde klimatkompensera och avstå från att flyga. De flesta av oss har släppt ut långt större mängder växthusgaser under vår livstid än vad som är hållbart. Koldioxiden från våra flygresor stannar kvar i atmosfären i 300 generationer. Eftersom de utsläpp vi redan gett upphov till inte kan göras ogjorda är det en utmärkt idé att klimatkompensera retroaktivt.
Ett av de största problemen med klimatkompensation är att det signalerar att det finns ett enkelt sätt att ta tillbaka koldioxiden vi släpper ut och att vi kan fortsätta med den livsstil vi har så länge vi betalar för oss. Om det vore så enkelt att det gick att köpa oss ur klimatkrisen hade vi kunnat lösa den för länge sedan. Genom att fortsätta flyga bidrar man till att flygnormen upprätthålls, och till att även de som inte klimatkompenserar fortsätter att flyga. En psykologisk risk med klimatkompensation är att det kan användas just för att rättfärdiga ett miljöbelastande beteende och därmed försvåra övergången till ett hållbart samhälle. Om man upplever att man ”gjort rätt för sig” kanske man istället flyger mer än man annars hade gjort.
Dessutom ger flygresor utsläpp här och nu och effekten av exempelvis trädplanterings koldioxidabsorption sker över kommande decennier. Och det är nu utsläppen måste minska. Det är inte heller så att klimatkompensering är fullständig. Enligt en utvärdering utförd åt EU-kommissionen levde hela 85 procent av alla klimatkompensationsprojekt inte upp till vad de lovade.
”Offsetting is worse than doing nothing. It is without scientific legitimacy, is dangerously misleading and almost certainly contributes to a net increase in the absolute rate of global emissions growth!”– Kevin Anderson, klimatforskare
13. Men jag älskar ju att resa!
Om du älskar att resa har du desto större anledning att avstå från att flyga här och nu. Om vi inte lyckas bromsa temperaturhöjningen kommer många områden att bli helt obeboeliga. Genom att avstå från att flyga nu ökar chanserna för att vi kan upptäcka världen även i framtiden. Att avstå från att flyga innebär heller inte att man måste avstå från att resa eller uppleva saker. Vi behöver bara göra det på ett annat sätt. Utsläppen från vårt resande skulle kunna minska med 67 procent utan att människor behöver avstå från de aktiviteter de vill delta i genom att ersätta flygresor med tåg och resfria möten.
Även om det kan kännas jobbigt innan beslutet väl är fattat menar många som väljer att leva flygfritt att de till och med uppskattar sitt resande mer än de gjorde då de flög. Det handlar om att byta perspektiv, och istället fokusera på allt man faktiskt kan göra utan att belasta klimatet allt för hårt, snarare än det man går miste om. Man blir mer kreativ i sitt resande och det blir ett större äventyr när det inte längre är möjligt att bara hoppa på ett flyg för att ta sig från A till B. När man inser vilken enorm klimatnytta det gör att semestra på nära håll, istället för att flyga, värdesätter man det så mycket mer.
De flesta svenskar har inte utforskat hela Sverige. Varför inte prova en ”svemester” som omväxling? Eller haka på “hemester”-trenden. Att upptäcka och njuta av platser i ens närområde är ett underskattat nöje som dessutom är mycket ekonomiskt. På svenskaturistforeningen.se finns många bra tips. För den som ändå vill resa lite längre går det att ta sig med tåg till en mängd fantastiska platser. Genom att resa med tåg får man se mer av landet man besöker och träffa fler människor. Själva resan blir en del av äventyret. På klimatsmartsemester.se finns tips på klimatsmarta resor och här kan man jämföra utsläppen mellan olika färdsätt till ens önskade resmål. För den som vill ha tips om hur man reser med tåg rekommenderas Facebookgruppen Tågsemester.
14. Svärmor fyller 70 / Barnen blir besvikna / Alla mina vänner ska flyga tillsammans
Det är vanligt att känna en social press att flyga, att människor i ens närhet förväntar sig det. Men våga föreslå alternativ. Kanske upptäcker du att även dina nära och kära vill göra vad som krävs för klimatet. Det viktigaste är ju inte vart man är utan vad man gör. Barn klarar ofta av omställningar bättre än vuxna, och om de insåg vilka framtida risker uppvärmningen innebär skulle de med största sannolikhet vilja göra allt för att minimera sina utsläpp. Ingen värderar väl en flygsemester högre än sin framtid?
15. En del resor är nödvändiga
Ja, det finns resor som är nödvändiga, men det betyder inte att vi kan fortsätta flyga när vi inte måste. Snarare är det extra viktigt att vi avstår från alla onödiga flygresor, just eftersom en del inte går att undvika. Av svenskarnas flygresor står privata resor för 82 procent av utsläppen. Av dessa resor är majoriteten nöjesresor, vilka kan undvikas. Av de återstående resorna som utgör tjänsteresor kan också en stor del undvikas med hjälp av digitala möten eller genom att välja tåget istället. Under pandemin har vi sett att en mycket kraftig minskning av flygresandet är möjlig, under 2020 minskade svenskarnas flygresande med 74 procent jämfört med 2019.
För den som har nära familj utomlands är det förstås svårt att vara helt flygfri. Det är fullt förståeligt att man vill träffa sin familj. Samtidigt tar inte klimatet hänsyn till familjerelationer, och även våra egna familjer kommer att drabbas av klimatkrisen om vi inte gör allt för att minska våra utsläpp nu genast. Den som har familj i andra länder bör ta tåget när det är möjligt, och om flygresor krävs bör dessa minimeras. Det är till exempel bättre om en person reser för att besöka flera andra, än tvärtom.
16. Flyget är ju viktigt eftersom det ökar vår förståelse för omvärlden?
Vi har fått ut många bra saker av att flyga. Bland annat har det gett oss en större förståelse för omvärlden. Nu behöver vi använda oss av den förståelsen och inse att vi måste göra allt vi kan för att hjälpa de människor som redan idag är hårt drabbade av klimatförändringarna. Vi måste inse att vi genom vår livsstil förstör deras möjligheter att överleva. Om vi vill leva i en fredlig värld är det av största vikt att vi bromsar klimatförändringarna nu. Om inte utsläppen minskar nu och vi missar 1,5-gradersmålet kommer risken för fler konflikter i världen att öka markant.
Även om många flygresor har varit och är viktiga för att skapa möten mellan människor är det inte så att alla resor leder till en ökad förståelse. I många fall är det nog snarare tvärtom. Att resa på chartersemester till turistorter och umgås med sina vänner och familj bidrar inte till en ökad förståelse för andra kulturer i någon större utsträckning. Snarare kan det ge en felaktig bild av hur landet ifråga ser ut utanför semesterortens lyx.
Dessutom – alla som har rest runt i världen och fått en ökad förståelse för andra människor kommer inte att förlora den av att avstå från att flyga tills vi fått bukt med utsläppen.
17. Behöver vi inte fortsätta flyga eftersom många livnär sig på turism?
Om anledningen till att man väljer att flyga verkligen är att man vill hjälpa andra så är det bättre att skänka pengar till de som är beroende av turism för att de ska kunna starta andra verksamheter att livnära sig på. Även om det är så att en del kortsiktigt är beroende av turism så är väldigt många turistorter hotade av klimatförändringarna och kommer kanske inte ens vara beboeliga i framtiden. Ska vi ställa om till en hållbar värld kommer vi att behöva hjälpa varandra. Många kommer att behöva byta arbeten, men det kommer att vara mer ekonomiskt att hjälpa dem med det än att ta itu med alla de kostnader klimatförändringarna kommer att orsaka.
Om det nu verkligen är så att man flyger för att hjälpa andra så kan man ju alltid välja att skänka pengar till de som är beroende av turism för att de ska kunna starta andra verksamheter att livnära sig på. Även om det är så att en del kortsiktigt är beroende av turism så är väldigt många turistorter hotade av klimatförändringarna och kommer kanske inte ens vara beboeliga i framtiden. Ska vi ställa om till en hållbar värld kommer vi att behöva hjälpa varandra. Många kommer att behöva byta arbeten, men det kommer att vara mer ekonomiskt att hjälpa dem med det än att ta itu med alla de kostnader klimatförändringarna kommer att orsaka.
18. Kommer inte tekniken att lösa utsläppen från flyget?
Även om vi kanske kommer att kunna flyga klimatsmart i framtiden löser det tyvärr inte utsläppen här och nu. Enligt IPCC behöver utsläppen halveras före 2030 om vi ska lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grad. På kort sikt finns inga tekniska lösningar som kan minska utsläppen från flyget i tillräcklig utsträckning. Även om utsläppen per flygresa minskar äts effekten av olika effektiviseringar upp av det ökande flygresandet. Ska vi lyckas minska utsläppen från flyget det kommande decenniet finns inga andra lösningar än att flyga mindre.
Självklart behöver vi även utveckla ny, grön teknik. Det finns de som hävdar att vi behöver flyga mer för att skynda på den tekniska utvecklingen, men det är snarare tvärtom. Om fossildrivet flyg slutar att efterfrågas kommer flygbolagen att bli tvungna att satsa hårdare på att utveckla mer hållbara alternativ.
Även om det enda sättet att flyga klimatsmart i dagsläget är att inte flyga alls så finns det potential att göra flyga betydligt mer klimatsmart i framtiden. Det vore möjligt att minska utsläppen från svenskarnas flygresor med 90 procent till 2050 – men för att uppnå det krävs omfattande förändringar i både beteende och teknik. Inom Sverige och EU skulle elflyget kunna stå för 30 procent av marknaden 2050, och för det övriga flyget skulle huvuddelen av flygbränslet vara förnybart. Men det skulle också krävas att en minskning av flygresor med 50 procent utrikes och 70 procent inrikes för att uppnå den 90-procentiga minskning som är i linje med klimatmålen. Även om det sker en snabb utveckling av elflyg (främst för små plan för kortare sträckor) kommer det sannolikt att dröja decennier innan det når någon större marknadsandel eftersom vikten av batterierna i ett eldrivet flygplan är 30 gånger större än vikten av motsvarande mängd flygbränsle som behövs för en viss sträcka. När det gäller biobränslen är dessa en begränsad resurs och det är inte möjligt att ersätta fossila bränslen med biobränslen idag. Läs mer om potentiella tekniska lösningar i rapporten “Klimatsmart semestrande. Tekniska lösningar, förändrat beteende och politiska styrmedel”.
19. Flygen kommer väl att gå ändå?
Efterfrågan styr utbudet. Att antalet avgångar länge ökat beror på att allt fler flygresor efterfrågats. När efterfrågan minskar resulterar det i att färre plan lyfter framöver, även om det kortsiktigt kan resultera i att halvfulla plan ändå lyfter.
20. Jag hinner inte åka tåg
Många känner att de måste flyga i tjänsten eftersom de inte hinner åka tåg. Men även om själva resan i många fall tar längre tid med tåg är det inte säkert att man för den sakens skull förlorar tid. Flygresande medför även en hel del tid för resor till och från flygplatsen, tid för in- och utcheckning och så vidare. På tåget kan man istället använda tiden till arbete eller vila. När det gäller inrikesresor där snabbtåg och flyg konkurrer går tåget många gånger lika snabbt som flyget om man räknar den totala restiden.
Även när det gäller semesterresor känner många att de inte hinner åka på tågsemester eftersom en stor del av tiden går åt till själva resan. Men genom att åka tåg blir resan en del av upplevelsen. Visst kan det förstås bli stressigt att resa utomlands om man bara har en vecka ledigt. Men hur hade vi gjort om inte flyget fanns? Kanske hade vi valt att semestra på närmre håll. Eller så hade vi rest mer sällan och istället tagit ledigt en längre tid när vi väl reser för att hinna ta tåget.
Staffan Laestadius, professor emeritus vid KTH, uttrycker sig så här: ”Alla säger att de inte har tid. Vi har byggt upp en tidsuppfattning hos oss som är baserad på en teknisk lösning som inte är hållbar – flyget. När man pratar om att bygga ut järnvägen är ett viktigt argument att det ska gå lika fort som flyget. Varför ska det göra det? Man säger att vi aldrig kan konkurrera med flyget. Men flyget är egentligen inte konkurrenskraftigt för det är ingen hållbar lösning. Det är en illusion vi byggt upp, som ger oss orealistiska förväntningar.”
21. Det är ju så billigt att flyga
Ja, det är billigt att flyga. Vi kommer dock att få betala dyrt för konsekvenserna av det. Det finns inget utrymme för mer koldioxid i atmosfären, hur billigt det än är att släppa ut det. Att flyget är så billigt beror på att det inte behöver betala någon bränsleskatt eller skatt på utsläppen. Flygbolagen behöver inte heller betala någon moms på utlandsresor. Om flyget skulle betala sina klimatkostnader skulle det bli betydligt dyrare. Om en familj på fyra personer som flyger på semester till Sydney skulle klimatkompensera fullt ut (något som inte rekommenderas, se punkt 12) skulle det innebära en kostnad på 104 000 kronor.
Flyget måste bli mycket dyrare om vi ska lyckas minska flygresandet till en hållbar nivå. Den flygskatt som infördes i Sverige 2018 är långt ifrån tillräcklig. Den innebär att resor inom Europa blivit 64 kronor dyrare. För resor utanför EU kortare än 600 mil är skatten 265 kronor och för längre resor 424 kronor.
Professor Stefan Gössling från Lunds universitet menar att inte ens flygbranschen tjänar på dagens system med billiga flygresor och stor överkapacitet. Enligt honom skulle ett system med ett dramatiskt minskat utbud göra oss beredda att betala mer för de flygresor som finns, vilket både klimatet och flygbranschen skulle tjäna på. Idag är flyget beroende av statligt stöd och i Sverige subventioneras inrikes- och utrikesflyget med minst 10 statliga miljarder per år. Under pandemin har regeringen gett ytterligare många miljarder i stöd till flyget.
När det gäller resor här i Sverige är flyget faktiskt inte billigare än tåget utan tvärtom enligt en rapport från KTH:s järnvägsgrupp.
22. Solsemestern ska väl inte bli till en klassfråga?
Hur vi ska jämna ut klasskillnaderna i samhället är en viktig fråga, men den kommer inte att lösas av att man fortsätter att flyga i solidaritet med de som inte har råd att resa på tågsemester. Att flyga är dessutom redan i allra högsta grad en klassfråga. Majoriteten av världens befolkning har inte råd att flyga (eller ens ha semester överhuvudtaget). Uppskattningsvis har 80 procent aldrig av världens befolkning suttit i ett flygplan och bara 2-4 procent flyger utomlands under ett år. Även här i Sverige har många inte råd att flyga, även om det är jämförelsevis billigt. Ska vi lyckas skapa en jämlik och rättvis värld är det av största vikt att vi gör allt för att rädda klimatet. De som redan idag är hårdast drabbade är de som inte varit med och bidragit till klimatkrisen.
23. Är det inte orättvist att de/vi som inte flugit tidigare inte ska få se världen?
Har vi som är vuxna och kanske redan flugit mycket verkligen rätt att säga till de som är unga att de ska avstå från att se världen? Och kan vi säga till alla de i växande ekonomier att de inte ska få lov att resa runt i världen nu när de äntligen har råd? Om det vore så att det fanns utrymme för flygresor vore det förstås mest rättvist om alla de som aldrig flugit fick göra det, snarare än alla vi som redan gjort det. Men om vi ska lyckas rädda klimatet kan vi inte ta hänsyn till vad som vore rättvist. Det ligger i allas intresse att överleva, och de som är unga idag har helt enkelt inget annat val än att minimera sina utsläpp om de vill ha en framtid. Dessutom är det alla de som aldrig någonsin kommer att ha råd att flyga som drabbas först av klimatkrisen, och det är en mycket större orättvisa. Slutligen – det faktum att allt fler människor nu ändå börjar flyga gör det ännu viktigare att vi som redan flugit låter bli.
24. Att uppmana andra till att avstå från att flyga känns skuldbeläggande
Syftet med att uppmana människor till att avstå från att flyga är inte att skuldbelägga, snarare att få fler att inse klimatkrisens allvar och betydelsen av ens eget agerande. Vår utgångspunkt är att människor inte hade valt att flyga om de insett konsekvenserna av det. Drivkraften till att sluta flyga är inte att slippa skämmas, utan snarare en insikt om hur bråttom det är att minska utsläppen och hur stor skillnad vi kan göra genom att inte flyga.
25. Är inte det här med flygfritt bara en trend?
Att välja bort flyget är inget man bara gör för att känna sig duktig eller för att andra gör det. Har man väl slutat blunda för det ohållbara i att flyga finns ingen återvändo. Att välja bort flyget handlar inte om “duktighet” utan om en önskan att mänskligheten (och allt annat liv på den här planeten) ska överleva.
26. Är det inte redan kört?
Nej, det är inte kört. Däremot är det en farlig inställning att tro det eftersom det riskerar att bli en självuppfyllande profetia. Om alla tror att det är kört kommer vi förstås inte att lyckas lösa klimatkrisen. Detsamma gäller lyckligtvis det motsatta – ju fler som tror att vi kan lösa klimatkrisen desto större är sannolikheten att vi kommer att göra det. Det finns ju en väldigt enkel lösning, nämligen att minska utsläppen. Den största utmaningen är att få fler att inse att det är möjligt att rädda klimatet. Om man tror att det är möjligt att lösa klimatkrisen agerar man nämligen på ett sätt som faktiskt gör det. I en undersökning där 400 klimatforskare och experter tillfrågades om de tror att det går att lösa klimatkrisen svarade 95 procent ”ja, det blir svårt, men är möjligt”. De som är mest insatta i den här frågan tror alltså att det är fullt möjligt.
Även om vi inte kan vara säkra på att lyckas måste vi förstås försöka. Det är inte heller så att vi antingen löser krisen eller inte, utan det finns en skala däremellan. Och även om det skulle vara så illa att det är för sent att rädda mänskligheten kan vi ändå påverka händelseförloppet. Ju mer växthusgaser vi släpper ut desto snabbare kommer uppvärmningen att gå. Och ju snabbare förlopp desto värre kommer det att bli för alla oss människor som lever på jorden just nu. Det kommer att bli fler naturkatastrofer, vilket kommer att resultera i större flyktingströmmar, svårare svält och större risk för att panik och kaos bryter ut. Alltså ett större lidande. Om det nu skulle vara så att mänskligheten håller på att dö ut har vi ändå ett moraliskt ansvar att se till att det sker under så skonsamma former som möjligt. Vi bör fortfarande se till att arbeta för ett så bra samhälle som möjligt den tiden vi har kvar. Det är en bättre lösning för alla – och dessutom kanske vi upptäcker att mänskligheten inte dör ut trots allt.
27. Nu när pandemin är över vill jag flyga igen / Flygstoppet under pandemin löste inte klimatkrisen
Precis som vi varit tvungna att avstå från att flyga för att minska spridningen av covid-19 är vi tvungna att göra det för att minska våra klimatutsläpp. Men till skillnad från under pandemin behöver vi inte sluta resa – bara göra det på andra sätt. Vi kan dessutom fortsätta träffa nära och kära och delta i sociala sammanhang.
Pandemin har visat att en snabb omställning är möjlig. Under 2020 minskade svenskarnas flygresande med 74 procent jämfört året innan. Enligt en uträkning av Sveriges Natur innebar detta en besparing på omkring fem miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är lika mycket som ståltillverkaren SSAB (som är Sveriges största utsläppare) släpper ut under ett år.
Eftersom flyget för många svenskar är den enskilt största utsläppskällan har många minskat sina individuella utsläpp mycket kraftigt. Genom verktyget flightemissionmap.org kan man enkelt räkna ut hur stora utsläpp som sparats in. Exempelvis har en utebliven Thailandsresa minskat utsläppen med hela 2,2 ton.
Trots minskade utsläpp under pandemin fortsätter koldioxidhalten i atmosfären att öka. Det betyder inte att vi kan fortsätta flyga, utan att vi behöver göra så mycket mer för att minska utsläppen. Eftersom en stor del av utsläppen stannar kvar i atmosfären i tiotusentals år kommer koldioxidhalten att fortsätta att öka så länge de inte upphör helt. Dock leder varje utsläppsminskning till en långsammare ökningstakt. Dessutom – om vi hade slutat flyga för klimatets skull hade utsläppen minskat kraftigt även på andra håll. Det hade varit ett resultat av en utbredd klimatinsikt (individuellt och politiskt). Och om vi lyckas uppnå en sådan kommer vi att göra allt för att minska alla utsläpp.