Kategorier
Berättelser

Mattias Granfrid

Att resa har länge varit något viktigt för mig. Känslan av att möta nya naturplatser, kulturella uttryck, språk och människor är spännande. När jag blev varse om omöjligheten att kunna rättfärdiga mitt flygande i en värld som så redan lider av klimatförändringarna, gjorde det mig väldigt ledsen. Det kom en sorg över allt det som nu inte skulle bli möjligt på samma sätt. Jag tror att den sorgen behöver få finnas.

Jag tror också att vi behöver en förändring i vårt sätt att förhålla oss till naturen. Ett förhållande baserat på närhet och omsorg i stället för distans och utnyttjande. Klimatförändringarna är något som påverkar naturen och alla varelser på denna jord just nu. Vår förändring i vårt sätt att leva behövs också den, just nu.

Det är lätt att känna sig uppgiven av all miljöförstörelse men ett konkret sätt att faktiskt göra något är att välja bort flygandet. Det har betydelse. När jag väljer bort något så brukar jag också märka att det ofta kommer till något annat. I det här fallet kanske det för dig kan vara att umgås mer med den natur som finns i närheten, som alltför lätt tas för givet?  

Kanske är det inte i det utåt storslagna som vi alltid ska söka. Om vi är uppmärksamma så tror jag att den där skogen, trädet eller fågeln i vår närhet har minst lika mycket att lära oss som det där långt borta.  

Mattias Granfrid
Präststuderande, Uppsala

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *