Kategori: Berättelser

Trehundra ord. Jag tackar flygdebatten (och lite pandemin) för att det är så himla lätt att skriva om att hålla sig på jorden just nu, annars hade jag haft svårt att hålla mig till längdrekommendationen för min flygfrittberättelse!

Att sälla sig till #Flygfritt2021 är lite som att tjonga in en perfekt boll i öppet kryss: det känns gött, det känns rätt och är inget att tveka på. År 2021 är det helt enkelt sunt förnuft att inte kliva på ett plan.

Jag tänkte hålla mig kort: passa på att stanna på jorden. Passa på att göra något så enkelt som att anmäla dig till flygfrittkampanjen. Passa på att stötta de andra initiativ du ser som verkar vara i linje med att minska utsläpp eller skydda natur. Vi är i ett planetärt nödläge, och behöver tillsammans ändra vårt förhållningssätt till världen omkring oss. Vi vill inte vara så vansinnigt invasiva att vi förstör vår egen framtid.

Vi vill vara människor som är hyggliga mot varann. Som lyssnar. Som agerar utefter vad vi vet. Som tar hand om det vi har och lägger tid på det vi älskar. Som vet vilka saker i livet som faktiskt är privilegier.

Att ha en framtid är ett av dem. Flygandet hör till dåtiden tills bättre alternativ finns.

Nu tar vi ett krafttag för att visa att Sverige går i bräschen för omställningen mot en välfärd inom de planetära gränserna. #Flygfritt2021 är ett strålande sätt att göra det.

MVH,
Evelina Börjesson
Kampanjledare på Greenpeace

Flygfri i 16 år.

Jag älskade att resa! Jag tyckte att flygplatser hade en spännande atmosfär av förväntan….. Jag trodde att jag skulle sakna flygresorna och äventyren förknippade med dessa….

…men inte alls!

När jag av klimatskäl slutade flyga för snart 16 år sedan, insåg jag att jag inte saknade det det minsta. Jag upptäckte mitt närområde, upplevde fler kulturevenemang i min närhet, började leva närmare naturen i skogen, umgicks mer med människor som är mig nära, inte bara geografiskt…. Jag började leva enklare och vara mer sann mot mig själv. Min övertygelse är, att var och en måste bidra till, att ge våra barn, en chans till ett bra liv.

Det var så mycket enklare än jag kunde föreställa mig!

Jag kommer sannolikt aldrig mer sätta mig på ett flygplan.

Jochen Schützdeller
Biomedicinsk analytiker, Lerum

Jag har svårt för mörker och kyla. Eftersom jag bor i Sverige tyckte jag att tillvaron var tuff på vintern. I många år letade jag efter ett vintertillhåll, och det var underbart när jag fann mitt andra hem på jorden: byn Valle Gran Rey på kanarieön La Gomera. I åtta år tillbringade jag delar av vintern där.

I takt med att jag förstod hur dåligt det är för klimatet att flyga skavde flygandet allt mer i mig. Jag försökte rättfärdiga det med att jag bara flög en gång om året och att det fanns andra som flög betydligt oftare. 

Vi måste tillsammans minska utsläppen

Till slut blev skavet ohållbart. Vi måste alla göra allt som är rimligt för att minska våra utsläpp och för att påverka samhället och andra så att vi tillsammans minskar utsläppen. Det pågår en brinnande klimatkris, och då kan jag som individ inte stå för ett så stort klimatavtryck som en flygresa gör. Jag måste stanna på marken.

Det är en stor sorg att jag inte får vara i Valle Gran Rey på vintern. Jag känner så starkt för den platsen, och nu kan jag inte vara där. Men jag känner ännu starkare för jorden, och för människans chans att överleva här.

Det är vi som leder utvecklingen

Jag tänker att vi som har förstått att vi inte kan fortsätta flyga har ett ansvar att avstå. Det är vi som leder utvecklingen. Vi håller oss på jorden. Vill du vara med?

Jenny Forsberg, @forsbergjenny
Ärla

Vi heter Caroline Axelsson och Max Troendlé och vi är politiker i Kalmar län för Miljöpartiet de gröna. Vårt parti väljer en manlig och en kvinnlig talesperson för medlemmarna och vi blev valda i början av februari i år. Superkul! 

Vi har valt att delta i kampanjen Flygfritt 2021 och väljer att inte flyga alls under året som kommer. Det var inget svårt val för oss. Vi har länge kämpat för att få människor att förstå de negativa effekterna som flyget har på vår gemensamma och kanske viktigaste tillgång – ren luft att andas. Vi kan inte tänka oss en vackrare plats än Kalmar län med sina många stränder och djupa skogar. Vi stannar på jorden.

Förra året gjorde våra makthavare en riktig tabbe – region Kalmar län köpte halva bolaget Kalmar Öland Airport AB av Kalmar kommun för 80 miljoner kronor.

2007 tog Kalmar kommun över ägandet och driften av flygplatsen från staten. I samband med regionens förvärv sköt kommunen till 73,5 miljoner kronor till flygplatsen.

Motiveringen var att flygplatsen ska hjälpa länet att växa. Samma vaga och rent dåliga argument för att i tillväxtens tecken fortsätta att nyttja resurser som absolut inte är hållbara: fossila bränslen – och smutsa ner omgivningarna för alla i närheten. Nej, vi kunde inte acceptera detta köp utan protesterade så högt vi kunde mot köpet. Vi talade med politiker ifrån andra partier, vi vädjade och skrev debattartiklar. Men flygplatsivrarna fick som de ville och nu måste vi leva med att skattebetalarna fick en flygplats som gynnar växthuseffekten istället för t ex upprustade järnvägsspår.

Därför känns det extra viktigt att vara med i Flygfritt 2021.

Gör som oss – visa att flyget hör 1900-talet till. Vi är framtidens makthavare, hoppas vi, och  framtiden är en plats där vi kan resa utan att förstöra levnadsbetingelserna för framtida generationer människor och djur. Snart är det val igen i Sverige. Vi kommer se till att varje svensk hör oss ropa på en framtid där flyget är fult, framtidslöst och förtidspensionerat.

Caroline Axelsson och Max Troendlé
Språkrör för MP Kalmar län

Att resa ska vara lustfyllt och inte ge en dålig känsla i magen. Då, i juli 2017 när jag flög senast fanns inte begreppet flygskam. Min man, min yngsta dotter och jag var på en semesterresa till södra Italien. Ändå var det skam eller snarare ett dåligt samvete som kröp sig på. Klimat och miljöfrågor har alltid varit viktiga för mig. Ändå tog det ett tag innan jag insåg hur stor andel av mina klimatavtryck som flyget motsvarar. Beslutet att avstå från att flyga var inget beslut som togs på en gång utan mer en successiv insikt. Att avstå från att flyga är ju ett enkelt sätt att få ner sina växthusgasutsläpp rejält.

Nu öppnades nya möjligheter för oss. Två somrar i rad tog vi tåget ut i Europa. Att åka tåg har för oss blivit att resa på riktigt, man möter både miljöer och människor på ett helt annat sätt. Själva resan blir en stor del av upplevelsen. Resorna kombinerades med vandring i alperna, besök i flera städer, bad och mycket god mat. Jag har tidigare gjort några fantastiska resor, till bla. Afrika och Borneo, det var djurlivet som lockade. Men jag blev nästa lika exalterad av att se murmeldjuren på alpslätterna som näsaporna på Borneo.

Nu i somras valde vi att stanna i vår del av Sverige och passade på att cykla från vår hemstad Kungsbacka till Lund där vår äldsta dotter bor. Städer och samhällen som vi annars passerar med tåg eller bil blev synliga på ett nytt sätt. Med cykel kommer man riktigt nära. På hemvägen tog vi cyklarna på tåget. Vi upptäcker hela tiden nya saker som finns nära oss, dit vi kan ta oss till fots, med cykel, elbil eller tåg. Vi kanske inte tar oss lika långt, vi reser på ett annat vis. Men känslan av att uppleva nya saker är densamma.

Irene Källberg
48 år, mellanstadielärare, Kungsbacka

Vi (Klas, Sara, Mir och Joeli) väljer att inte flyga även 2021. 

Mir som är fyra år säger att vi inte flyger därför att vi är veganer. Det är sant på så sätt att vi som veganer inte vill bidra till att skada icke-mänskliga djur. Genom att flyga skulle vi bidra till utsläpp som är omöjliga att hålla inom planetens gränser. Utsläppen hotar alla djur genom den accelererande klimatkrisen. 

Vi tror på rättvisa. Vi tycker att vårt sätt att leva ska vara ett sätt som är möjligt för alla. Då duger det inte att flyga. 

Vi lever i en klimatkris. Det är dags att alla vaknar upp och börjar behandla den som en kris. Att inte flyga är ett litet och lätt steg att ta i riktning mot en hållbar värld.

Familjen Ytterbrink Nordenskiöld
Stockholm

Jag har inte flugit sedan 2012. Alternativet att flyga har aldrig känts självklart för mig sedan jag blev vuxen. Det är nog min filosofiska läggning förutom miljöengagemanget som tidigt räknade bort flyget som något självklart. Med min partner har jag semestrat i både Paris och London, och med vår dotter i Norge – utan att flyga. Nuförtiden blir vi förvånade varje gång vi hör att någon bekant ska flyga bort på semestern. Vi förstår inte hur de tänker. Kanske kommer det här året 2020/21 att innebära många nya idéer kring folks livsval.

Tobias Eriksson
Konstnär och livsmedelsproducent
Lindesberg

Jag flög sista gången 2006.

Då hade jag gjort mitt livs längsta resa för att möta yogan i Kerala, Indien. Som inbiten yogi och yogalärare hade jag sett fram emot den resan väldigt länge och var där i fem veckor. Men i Kerala hörde jag av indierna hur mycket vädret förändrat sig de senaste åren, till exempel hade monsunen varit väldigt lynnig och kom inte längre när den brukade, vilket orsakade mycket problem för dem.

Redan innan min indienresa hade jag varit mycket miljö- och klimatmedveten, men det jag fick höra nu gjorde att jag bestämde mig och den flygresan hem blev min allra sista.

Det var totalt min cirka tionde tur och retur-flygresa, för när jag växte upp var det inte alls vanligt att flyga. Nej, under min uppväxt brukade vi bila och campa och vi såg mycket av våra nordiska länder och ett år tog vi färjan (som fanns på den tiden) över till England, där vi bilade runt.

Idag hör jag många som likställer semesterresande med flygande. Men det finns många alternativ. Vi kan lära om!

Tack och lov har corona gjort att många upptäckt att vi kan hemestra och vi kan upptäcka ännu mer och njuta av det vi har nära; vårt fantastiska land.

I vanliga fall (när det inte är allvarliga coronatider) tar jag ofta tåget till Köpenhamn, för där har jag många av mina konstutställningar. Tåget går oftast fortare jämfört med att flyga om man räknar in resandet till och från flygplatser och det är ett bekvämt och skönt sätt att resa, det är närmare naturen, bättre med plats och det är fint att kunna arbeta under resan.

Vi behöver anpassa oss mer till de resurser jorden erbjuder oss och ta hand om vår omvärld mycket mer, eftersom allt och alla hör ihop.

Det känns bra för mig att ta ansvar nu och för framtiden, att välja att avstå så mycket jag kan det som jorden inte mår bra av och att ta det ansvaret ser jag som en kärlekshandling till Livet, Jorden, naturen, djuren, barnen som växer upp och till hela vår omvärld.

Jag håller mig på Jorden!
Är du med?

Marie-Louise Landén
Cert Yoga- och meditationslärare
Bildkonstnär

Mitt namn är Frida Christine och jag driver Dalarnas första certifierade Gröna salong som frisör. Det gör jag för min, mina kunders och miljöns skull. För mig är det ett lätt val att göra. 

Jag har varit flygfri i 7år nu. För mig är det en självklarhet att det även är mitt ansvar att inte belasta vår miljö mer än nödvändigt. Att flyga för mig är inte nödvändigt. 

Att vara flygfri kan ses som en rolig uppmaning till att resa och semestra på mer hållbara vis. Vi är många som tycker om att utmana oss och utvecklas på andra plan, så varför inte ta sig an utmaningen även när det kommer till hur vi reser. 

När människor på flykt får sätta sig och sina barn i gummibåtar i försök att ta sig över medelhavet kan jag inte förmå mig själv att se hur en nöjesresa med flyg kan vara försvarbar för mig. Att jag trots att jag inte behöver det har tillgång till något som innebär en så stor miljöpåverkan, medan andra vars liv står på spel inte har flyg som ett alternativ.

För mig är det så mycket i det här som är skevt och det är ingenting jag vill vara en del av. 

Genom att engagera mig för integration här hemikring har min vardag berikats med vänner från många olika länder, och genom videolänk har jag tillsammans med mina vänner många gånger umgåtts med deras släkt och vänner som är kvar i hemländerna. 

Under mina år som flygfri har min värld vidgats och blivit större än tidigare, med fantastiska måltider, upplevelser och möten. 

Det är klart att vi vill utforska våran värld – och vi har den precis utanför dörren full av nya platser att uppleva och nya vänner att lära känna. 

Jag har inga argument som gör det försvarbart för mig att sätta mig i ett flyg, och jag behöver heller inte några. Jag vill vara med och ta ansvar för klimatet istället för att leta kryphål för hur jag ska rättfärdiga min flygresa. 

Jag ser fram emot ett flygfritt 2021, och fler år efter det!

Frida Christine

Att resa är min sanna passion och samtidigt brinner jag för klimatfrågan.

I min värld har detta varit motsägelsefulla intressen, som länge har gett mig kognitiv dissonans. 2018 åkte jag på min första tågluff och det var sannerligen en ögonöppnare. Det går faktiskt att resa och uppleva världen med ett hyfsat lågt klimatavtryck. Efter att jag tog studenten flyttade jag till Nya Zeeland för att bo där i ett år, vilket länge hade varit min högsta dröm. Väl på plats fick jag ta del av de naturliga underverken som landet har att erbjuda, men jag fick även personligen uppleva klimatförändringarnas tilltagande effekter. Smältande och utdöende glaciärer, enorma skogsbränder och översvämningar. 

Det var under ett besök vid Nya Zeelands största glaciär som jag insåg att min passion för att resa och mitt engagemang för klimatet inte stod emot varandra, utan att de var två djupt sammanflätade intressen. Detta eftersom att det är de unika naturupplevelserna under mina resor som jag uppskattar allra mest, och att alla dessa varierande miljöer och ekosystem nu tyvärr är under hot från den globala uppvärmningen. 

Sedan jag flyttade tillbaka till Sverige 2019 har jag varit flygfri och planerar att fortsätta vara det så länge som det krävs, för att mina barn en dag ska få uppleva de naturliga under som jag fick ta del av. Detta betyder dock inte att jag har slutat resa, utan bara att jag har förändrat sättet att resa på. Och ska jag vara helt ärlig så uppskattar jag att resa hållbart betydligt mer än att flyga eftersom jag då får möjligheten att uppleva så mycket mer på en och samma resa. 

På bilden ser ni mig på min senaste tågluff genom Sverige och Sápmi, där jag besökte några av Sveriges största glaciärer vid Kebnekaisemassivet på ett hållbart sätt.

Max Landehag Eklund
Student och kommunpolitiker för Miljöpartiet, Göteborg